Nu när jag har haft listan på min sida i snart 1 månad, plus, minus.
Så när jag imorgon sitter på tåget upp/ner till Stockholm ska jag testa en sysselsättning som jag lääänge velat men inte tagit mig för på grund av just mitt bristande intresse för sysselsättningar efter ca 1 månad. Plus, minus.

Så imorgon ske vi se hur det blir när jag ger mig på försöket att sticka!

En ny moder och dotter upptäckt.

Mamma var på data kursen och våran onsdags fika var i full gång när hon säger: Du skäms aldrig över mig va? Det gjorde aldrig jag för min mamma....
Hon tittar på mig med förväntansfulla, lyckliga, kaffe fyllda ögon och ler som en valp skulle le om vi nu hade vett att se att dom log. Mitt svar var sant, ärligt och alldeles för förhastat: Nej, jag har vant mig. Det har mina bröder också....
och hon svarade: Jaha, du har vant dig....
Ögonen undvek mig och sjunk ner i kaffet men de sa: Olydig dotter, olydiga söner.

(tryck för större bild)

Aha!

Lösningen på en av våran världs tjej problem, nämligen: Jag tycker det är så jobbigt att kissa själv, du kan väl göra mig sällskap?

Många av er förstår nog vad jag menar....

Tack kent!

Åh!
kent igår var ännu bättre på Örebro conventum arena än i Globens Annexet.
Så ohyggligt bra var dom! Jag stod den här gången på sidan av allt, bortanför de som hoppar. Jag stod med mamma och pappa hela tiden som friskt dansade på. Mamma helt i otackt, men hon gör ju sitt bästa..... om var båda nöjda och ska följa med på andra konserter.
Jag var som vanligt lyrisk.
Tack så mycket för att ni kom och gav oss lite sol i mörkret.

Det sjunger i mitt huvud när du ler.

Jakten på studentklänning har börjat....

Ida Sjöstedt




















Asos




















Top Shop

Fika & sol.

Var på Waynes Coffe med Noomi idag.
Trevligt att fika några timmar och bara snacka om allting.

Sen träffade jag Gabriel och köpte dessa underbara solglasögon ifrån Glitter.
Är dom inte underbara?!
Skulle dock varit billigare om ens föräldrar haft vett att spara sina orginal....

En otrolig upptäckt.

Sitter och små zappar mellan Women's murder club och Fråga Olle. När jag helt plötsligt ser ett välbekant ansikte.
Nämligen Meg Cummings eller Susan Ward som hon heter i verkligheten.
För er som också tittat allt för många år på Sunset Beach känner också igen henne, så jag Googlade henne och hittade denna fina bild för att återväcka era minnen av denna ohyggligt underbara/underliga serie.
När jag Googlade henne visade sig också att hon gjort många utvik, ingen som kunde ha varnat mig för det?!
Jag var ju bara ett barn som smygtittade när mamma gjorde tvätten, med fingret på avstängnings knappen och aldrig mer än 1 meter ifrån TV:en.
hade varit skönt att veta vad jag skulle få hitta när jag Googlade.....

Katt som trummar.

Katla är inte död. För er som undrat.

Försvarstal till Melodifestivalen.

Nu är jag trött på allt baktalande om Melodifestivalen. Varför ska det vara så dåligt igentligen?!
För det är nämligen såhär, jag har en förklaring till varför melodifestivalen kallas för folkfest. Jag tycker också att folkfest är att ta i lite men familjefest skulle jag kalla det... För i min familj så samlas vi endast och är vänner när det gäller sport, EM, VM, OS och Vasaloppet. Detta är enda gången som alla är samlade, alla är överens och ingen skriker, ingen reser sig upp och går och pappa kommer garanterat sitta kvar under hela "föreställningen".

Detta och under Melodifestivalen. Alla samlas (eller dom som orkar åka hem till b-hyttan) vi är oftast eniga, det är god mat, glass och trevliga samtal... Det är familjefest. Detta sker under en kort tid varje år, är detta så hemskt? Visst är det långtråkigt med Carola efter 25 år, visst är det olidligt när de måste ha med någon som kan tala 8 språk men fortfarande inte kan sjunga, visst är det jobbigt när mamma vrålar på TV:en att det är nu feministerna ska komma fram och döda Linda Bentzing för att hon horar på scen. Men det är min familjefest, det är "charmigt" det är tradition som är värd att bevara och inte snacka skit om hela tiden. Det är tråkigt ibland, men det är enat och ändå trevligt.

Så för mig är detta den stund vi kan samlas, utan att det är sport.
Så är det så hemskt?

Till Matilda!

Grattis på födelsedagen!

Önskar jag dig min älskade Matilda.

Ses efter helgen så din present får komma till sin rättmätiga ägare...

Puss!

Nysande Panda.

Tillägnat Torgnysdotter...

Torgnysdotter klagar i detta länkade inlägg på att hon får höra massa olika jobbiga förslag på vilka personer hon är lik. Deta störde jag mig på...
För jag kan förstå att det är jobbigt att vara lik Lena Ph, Kristin Kaspersen och Linda Haglund.
Men jag skulle jubla om jag var lik Sara Jessica Parker!
För vet du vilka jag får stå ut med att vara lik?!
Dessa två TECKNADE idioterna på bild....
Försök att stå ut med det Torgnysdotter! ;)

Men hjärtliga gratulation till att vara lik Madonna!

upptäkte denna ide i natt....

Då Gabriel nu har lämnat mig på nätterna för att jobba har jag ingen längre att väcka för att berätta något nytt, underligt och framtids bejakande jag kommit på mitt i mina nattliga drömmar.
Därför har jag nu kommit på en underbara iden att alltid ha på datorn för att direkt skriva ner mina tankar under nattens gång... Jag har på känn att det kommer gå åt skogen, men inte ge upp innan man testat. Eller hur?
Jag ska nu också börja skriva en lista med allt jag får för mig att jag ska genomföra.

Upp till bevis med hur mycket som jag kommer orka genomföra och hur lång tid jag har lust att hålla på med den här list saken. Jag är inte direkt välkänd inom området att hålla intresset uppe för någonting alls.
Gabriel och min fina lilla vovve är det som fortfarande är lika intressant och som jag fortfarande ger någon form av kärlek. Rekord för hunden med 2 år...

Tror nog listan kommer dö efter någon månad eller så.

ljusglimtar

Jag brukar alltid säga mina åsikter, till mina vänners irritation då dom själva inte vill bilda sig någon eller tröttnar på mitt ständiga snackade. Själv stör jag mig sällan på att jag slänger ur mig både det 2 och 3e då jag ibland ser ljus glimtar.
Dessa ljus glimtar är att jag hör, ser eller märker att mina åsikter har börjat smitta av sig på min irriterade omgivning. Jag har bara idag fått två stycken bekräftelser.
1) Gabriel har äntligen startat sig en blogg, efter att ha fått stått ut med snack om min och alla andras som jag beundrar så tog han äntligen tag i saken och startade sig en. tackar!
2) I skolmatsalen idag så vände Emelie mig ryggen och halv muttrade ur sig; det är inge bra att umgås med dig, jag har börjat handla KRAV- märkta grönsaker.
Efter att jag utropat att jag var stolt över henne sa hon tydligt; håll käften. Och bytte illa kvickt samtalsämne.
Jag älskar dessa små ljusglimtar...

Precis så här rädd blir jag när jag tror vi ska ta ett vanligt kort och Gabriel helt plötsligt hoppar emot mig. Förstår alla nu varför man inte ska skrämma mig? Blåmärket ifrån förra attacken är fortfarande kvar...

Chokad...

Jag är en varelse av få talanger. Men att gå in i saker, andra varelser och slå mig i det möjliga och omöjliga är en av de bästa talangerna jag har!
Men nyss hände något som aldrig hänt förut.
Jag skulle tag på skorna för att gå ner i tvättstugan, böjer mig bakåt och smäller huvudet i dörrkarmen.
Detta har då hänt allt för många gånger förut men nästa fas har jag aldrig hört någon annan heller varit med om... Jag går in i hissen med Gabriel som hålls av grannen bredvid mig.
Jag gnuggar mitt lilla huvud och säger: dom där dörrkarmarna är dåligt placerad.
Grannen svarar med ett litet leende: jag skulle gärna säga "trä mot trä" men det ska man väl inte...
Wtf?! Jag blev ägd av min granne!! Med Gabriel bredvid överlycklig över händelsen. Detta är första gången jag slår mig och Gabriel inte säger detta till mig. Men då är min granne där och ordnar upp i kosmos....!