Nysande Panda.

Tillägnat Torgnysdotter...

Torgnysdotter klagar i detta länkade inlägg på att hon får höra massa olika jobbiga förslag på vilka personer hon är lik. Deta störde jag mig på...
För jag kan förstå att det är jobbigt att vara lik Lena Ph, Kristin Kaspersen och Linda Haglund.
Men jag skulle jubla om jag var lik Sara Jessica Parker!
För vet du vilka jag får stå ut med att vara lik?!
Dessa två TECKNADE idioterna på bild....
Försök att stå ut med det Torgnysdotter! ;)

Men hjärtliga gratulation till att vara lik Madonna!

upptäkte denna ide i natt....

Då Gabriel nu har lämnat mig på nätterna för att jobba har jag ingen längre att väcka för att berätta något nytt, underligt och framtids bejakande jag kommit på mitt i mina nattliga drömmar.
Därför har jag nu kommit på en underbara iden att alltid ha på datorn för att direkt skriva ner mina tankar under nattens gång... Jag har på känn att det kommer gå åt skogen, men inte ge upp innan man testat. Eller hur?
Jag ska nu också börja skriva en lista med allt jag får för mig att jag ska genomföra.

Upp till bevis med hur mycket som jag kommer orka genomföra och hur lång tid jag har lust att hålla på med den här list saken. Jag är inte direkt välkänd inom området att hålla intresset uppe för någonting alls.
Gabriel och min fina lilla vovve är det som fortfarande är lika intressant och som jag fortfarande ger någon form av kärlek. Rekord för hunden med 2 år...

Tror nog listan kommer dö efter någon månad eller så.

ljusglimtar

Jag brukar alltid säga mina åsikter, till mina vänners irritation då dom själva inte vill bilda sig någon eller tröttnar på mitt ständiga snackade. Själv stör jag mig sällan på att jag slänger ur mig både det 2 och 3e då jag ibland ser ljus glimtar.
Dessa ljus glimtar är att jag hör, ser eller märker att mina åsikter har börjat smitta av sig på min irriterade omgivning. Jag har bara idag fått två stycken bekräftelser.
1) Gabriel har äntligen startat sig en blogg, efter att ha fått stått ut med snack om min och alla andras som jag beundrar så tog han äntligen tag i saken och startade sig en. tackar!
2) I skolmatsalen idag så vände Emelie mig ryggen och halv muttrade ur sig; det är inge bra att umgås med dig, jag har börjat handla KRAV- märkta grönsaker.
Efter att jag utropat att jag var stolt över henne sa hon tydligt; håll käften. Och bytte illa kvickt samtalsämne.
Jag älskar dessa små ljusglimtar...

Precis så här rädd blir jag när jag tror vi ska ta ett vanligt kort och Gabriel helt plötsligt hoppar emot mig. Förstår alla nu varför man inte ska skrämma mig? Blåmärket ifrån förra attacken är fortfarande kvar...

Chokad...

Jag är en varelse av få talanger. Men att gå in i saker, andra varelser och slå mig i det möjliga och omöjliga är en av de bästa talangerna jag har!
Men nyss hände något som aldrig hänt förut.
Jag skulle tag på skorna för att gå ner i tvättstugan, böjer mig bakåt och smäller huvudet i dörrkarmen.
Detta har då hänt allt för många gånger förut men nästa fas har jag aldrig hört någon annan heller varit med om... Jag går in i hissen med Gabriel som hålls av grannen bredvid mig.
Jag gnuggar mitt lilla huvud och säger: dom där dörrkarmarna är dåligt placerad.
Grannen svarar med ett litet leende: jag skulle gärna säga "trä mot trä" men det ska man väl inte...
Wtf?! Jag blev ägd av min granne!! Med Gabriel bredvid överlycklig över händelsen. Detta är första gången jag slår mig och Gabriel inte säger detta till mig. Men då är min granne där och ordnar upp i kosmos....!

Ordentlig flickvän med spagetti & köttfärsås!

Efter att fått hört allt för mycket nu att jag är "dålig" flickvän för att man inte lagar mat. Inte det att tjejer SKA laga mat, men det kommenteras ju gärna ifrån höger och vänster att det inte görs alls av mig. Så nu bjöd jag Gabriel på spagetti och köttfärssås. Enkelt, gott och fyllt med böner som är nyttigt. Mycket böner när jag är i farten, och i farten är jag ju inte för ofta tydligen. Men men, uppskattat var det och om inte Gabriel sprider det här till sina fundersamma vänner så gör jag aldrig om det här igen! Mamma blev fullständigt paff när jag avbröt vår fika för att fixa mat. Men nu vet hon att jag visst kan om jag bara gör det! Men om vi nu ska kämpa för jämställdheten överallt (totalt överskattat om du frågar mig) så är det väl helt okej att jag hatar att laga mat och inte har något emot att han gör det?! men men, nu var det avklarat. Gör väl en omgång till om några månader eller så...
För övrigt så gillar jag inte iden med projektarbete, eller så är det bara det faktum att jag tröttnat.
Men jag ska kämpa på de sista fyra veckorna nu.
Halvt död.