Städning, chok och köttätare.

jag håller på att möblera om hela lägenheten. Eftersom jag aldrig hittar min stil är lägenheten ständigt under förändring. Detta leder då till att man får träna en hel del då jag har svårt att be om hjälp för det leder till att människor ger komentarer och omöbleringen startas om. Pappa får ställa upp som den eviga chauffören dock. Efter att vi kört klart allt så blev det ett kämpande med att vara 1:65 ½ cm och montera ner en 2 m loft säng, ensam. Med svett, ilska, våld och lite skär sår kom den äntligen ner. Kämpandes med att bära ner delarna till källaren möter jag hemtjänst.
Följande konversation startas: jag;hej
hon: flytt på gång?
jag: nej bara ommöbleringe igen
hon: men lilla gumman du behöver ju en karl till det där!
jag: *phf* HÄR BEHÖVS INGA MEN! JAG KAN, TAR BARA LITE MERA TID!!
hon: jaha, men tänk över det, hejdå!
Slut.
Är hon fullkommligt galen eller?! 2008 kräver väl inga men?! Hon är helt underbar annars, och alltid skrattat vänligt åt att jag ständigt förändrar min stackars lägenhet. Nej usch!

Under städhysterin mep P3 i bagrunden hittade jag äntligen namnet på min köttätande blomma jag fick i sommras. Det satt tydligen en lapp i krukan, ingen som kunde sagt det?! Så nu vet jag hur jag ska sköta den. fast den lever ju ändå så fel har jag inte gjort...
Och nu vet jag vad den heter också! Pinguicula Tina.

ursäka mig för stavfel, små och stora bokstäver misstag.
Inte min dator så knapparna vill inte riktigt lyda...
Och för städ trött/ivrig för att rätta.