Jag är ju Stadschef och har upptäckt en sak om min genration.
Vi är oerhört lata, arbetsmoralen är ofta under vad jag trodde var möjligt.
Alla vet sina rättigheter men skiter fullkomligt i sina skyldigheter.

Tröttsamt.

Men det kan bara, kommer bara bli bättre! Jag har förtroende i att vi kan bättra oss och att ingen vill vara lat och att vi går mot ljusare tider.
Om inte 90-tals ungarna är värre.
Då ger jag upp.

Knepiga elever

Idag: de två sista klasserna kom inte till forograferingen.
Hur i hela friden tänker man när man inte ens kan komma till oss och säga till att de inte kommer dyka upp?! Vi satt 1 ½ timme och väntade på dom. Eftersom allting är schema lagt kan vi inte gå tidigare eftersom andra klassen kanske skulle dyka upp. Men nej, vi väntade på absolut ingenting.
Jag förstår verkligen inte. Förstår att man kanske inte fattar helheten av de efter arbete som nu kommer att bli, och att det är jag som får göra det. Men att man inte ens kan tycka det vara en snäll tanke skänkt till oss som kanske faktiskt väntar på dom och förväntar oss dom.

Men men, sålänge alla dyker upp på fredag så ska jag inte vara irriterad längre.
Det har varit en väldigt bra skola på alla andra områden. Till och med haft riktigt trevliga och civilicerade lärare. Det är inte vanligt. Så plus i kanten även efter dagens irritation....

Dagens förvirring.

Imorse 10:15 vaknade jag av att mobilen tog emot ett sms.
I det stog det: Hej Ester. Hörde att du kommer till Karlstad imorgon och jobbar med mig. Vi har fotostart 08:30, ses då. /Erik.

Svaret jag skickade var: Jaha! Jasså, trevligt. Hör av mig när jag vet när min buss kommer fram i Karlstad.

Talade i Tisdags med chefen, då var jag i Karlstad bara en liten tanke, han skulle ringa när han bestämt sig. Alltså har han bestämt sig och ringt Erik. Inte mig.
Chefen ringde senare och undrade om jag fått veta jobbet imorgon, svaret blev ett surt: Joo, fotografen smsade glatt om det imorse. Trevligt att jag inte gjort planer.

Alltid underbart med förvarning, men alltid värt krånglet, jag älskar mitt jobb.

(Och cheferna är riktigt bra och trevlig, bara lite tankspridda....)

Jobbet (coop) ringde idag, jag nyvaken tackade ja till jobb ikväll.
Alltid bra med jobb. Men betyder att det inte blir något städande och ommöblerande idag heller. Inte heller någon Man. Utd. match för mig ikväll....
Men jobb blir det.

I Växjö

Är i Växjö.
Bowling igår med alla för Tema. Min sämsta match någonsin. Någonsin.
Började med ett fett övertramp. Sen gick det liksom utför. Jag anser att delen "där man tar satts", var alldeles för kort. Eller i alla fall kortare än banan jag är van vid. Men men, vad ska man göra?
Jag var inte sämst av alla i alla fall...

Som innan jag kom hit, vet jag inget mer än att jag har jobb. Med vilken fotograf, vilken stad/städer och när jag börjar, är ännu inte sagt. Antagligen med två fotografer (inget bestämt) och antagligen mest i Örebro (men man vet aldrig). Så, jag är inte klokare nu än då. Förutom att jag nu vet att jag kommer hem 17:34 på fredag.

Men ojj vad mycket fetare jag känner mig (känner mig, syns inte direkt).
Tjena vad vi äter här, och gott också. Hotell mat är gott. Väldigt gott.

• Frukost, 08:00
  
• Fika, 10:00
• Lunch, 13:00
  
• Fika, 15:00
  
• Middag, 19:00
  
• Alkohol, efter 19:00
  

Chefen, lika förvirrad som jag.

Ansökte för en månad sen om jobb för TemaSkolfoto som fotografsassistent. Jobbade där förra året och tackar inte nej till en heltids tjänst i stunder som dessa.
Har undrat några dagar varför jag inget hört från dom, skolorna börjar väl snart?
Mejlade iväg en förfrågan till dom om de bestämt sig än om jag får jobba där eller inte. Svaret blev:

Ja du är välkommen. Vi förväntar oss dig i Växjö kl 16 på tisdag.

Jaha?! Okej.
Så, jag har heltids jobb från och med tisdag. Trevligt.

Jobbar på Coop Änggatan i Örebro. Gjort det ett tag nu och har jobb till och med vecka 31.
Hoppade in sista timmen idag (22-23) för att den "nya" tjejjen skulle få lära sig alla kvällsrutiner. När hon får lära sig allting (genom den väldigt rutinerade kollegan) slår det mig att hon på en kväll får lära sig det som jag fick lära mig utslaget på tre veckor.
Hur ska jag tolka detta? Antingen så har chefen förtroende för mig och tror att jag kan ta reda på den informationen som behövs. Vilket jag också gjort (utspritt på mina tre första veckor).
Eller så är hon inte helt säker på mig och jag kanske inte heller får fortsätta efter vecka 31?

Så länge inte "nya" tjejen får ett privat kort innan mig så är jag nog ganska lugn.
Eller?

Fick en kund på tråden idag, en av de obehagligaste som jag fått under mitt halvårs jobb som telefonförsäljare. Han skällde på ett sätt som jag aldrig någonsin varit med om tidigare.
Han skulle skriva om hur hemskt det var att jag ringde till honom fast han var medlem i NIX-registret, fast allt jag försökte var att förklara att jag ville lägga på och inte längre störa honom.
Förresten har jag rätt att ringa honom eftersom han bor i ett comhem hus och comhem därför levererar hans kanaler. Men i alla fall. Håll utkik efter hat brev om mig och comhem på denna sida... Mycket nöje! http://www.fairshopping.se/

Då var det dax igen...

Så, då var man igång med jobb sökandet igen.
Perfekt såhär när man inte har någon speciell utbildning och när lågkonjunkturen blomstrar...
Jaja.

Mitt nya (andra) jobb.

Fått extra jobb på Konsum, tre minuter ifrån min lägenhet.
Bästa jobbet jag någonsin haft! Så himla underbart. Tiden flyger förbi.
Jag har svin kul hela tiden och lär mig massor. Vill jobba där jämnt.

(tills jag tröttnat om något år, då tar jag tjänstledigt och börjar senare)

Första dagen.

Det här är ju svin kul! Lärt mig massor, ska på utbildning idag igen och senare idag ska jag testa att sälja för första gången... Jag tror jag kommer älska det här!

Oh Shit...

Snart bär det iväg till första arbetsdagen....

Bästa jobbintervjun!

Var på jobbintervju idag.
Fick storhetsvansinne, berättade att de minsann inte har råd att förlora en tillgång som mig och att jag nog skulle kunna bli VD för företaget samt gav intervjuaren en föreläsning om Rättvisemärkt.

Imorgon får jag veta om jag fick jobbet.